Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26S
lite här och var vem det är som viglar upp
Lipce, sade Mateusz och hasade sig ner på
marken.
— Det är nog så då att de har kommit för att ta
mig, mumlade Grzela och såg sig oroligt omkring.
Han var blek i ansiktet och andades tungt.
— Jag tror snarare att de är efter Roch,
anmärkte Stach.
— Ja, det är sant, de har ju redan varit här
och frågat efter honom. Att jag inte kom att
tänka på det! Han drog en lättnadens suck, men
tillfogade genast bekymrat och sorgset:
— Ja, det är nog säkert, om de skall ta nån
så blir det nog Roch.
— Men inte kan vi lämna ut honom, säg? Han
som ju är som en far för oss! ropade Mateusz.
— Hå, hur skulle man kunna sätta sig emot
dem, det kan det ju inte bli tal om.
— Det vore bäst han gömde sig, en måste
varna honom... stammade Bylica.
— Men kanske det gäller något annat, kanske
det är frågan om fogden... inföll Stach osäkert.
— I alla händelser springer jag och varnar
honom, ropade Grzela, och han rusade in i
sädesåkern och sprang genom apelgårdarna bort till
Borynas.
Antek satt på förstubron och filade liar på ett
litet städ. Då han fick höra vad det var frågan
om, sprang han förskräckt upp.
— Och han är just kommen! Roch, kom hit!
ropade han.
— Vad är det om? frågade gubben och tittade
ut genom fönstret, men innan de hunnit svara
kom klockarns Michal andlöst springande.
— Gendarmerna är på väg till er, Antoni! De
är redan vid dammen ...
— Efter mig! stönade Roch, och hans huvud
sjönk tungt mot bröstet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
