- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
288

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’288

kommen, men jag sa bara: Ja slå ihjäl mig, det
blir en lättnad för oss båda två. Men han krökte
inte ett hår på mitt huve. Han bara såg på mig,
giek och satte sig vid fönstret och börja gråta...
Barmhärtige Jesus, om han ändå hade pryglat mig,
sparkat mig eller farit ut mot mig, det hade varit
lättare att bära. Men han satt där och grät. Och
vad skall jag nu ta inig till, jag olyckliga, vart skall
jag ta vägen? Hjälp mig, för jag kastar mig i
brunn, jag gör mig något ont, hjälp mig! stönade
hon och kastade sig till hans fötter.

— Hur skall jag kunna hjälpa dig, stackare?
stammade han rådlöst.

Hon sprang upp i ett plötsligt anfall av vild
vrede.

— Vad tog du mig för då? Varför kollra du
bort mig? Varför narra du mig till synd?

— Hela byn kommer sättande hit, tyst med dig!

Hon kastade sig åter till hans bröst, slog
armarna om honom, betäckte hans ansikte med
kyssar och jämrade, full av ångest, kärlek och
förtvivlan:

— Ack du min ende, utvalde, slå ihjäl mig,
men driv mig inte ifrån dig! Tycker du om mig,
säg? Tycker du om mig? Tag mig till dig den
här sista gången, håll mig fast hos dig och
lämna inte ut mig till kval och försmädelse, lämna
mig inte åt fördärvet! Du är den ende jag har i
hela världen, den ende... Låt mig vara hos dig,
jag skall tjäna dig som en trogen hund, som den
ringaste piga!

De stönande orden kommo ur hennes kvalda
själs allra innersta.

Mateusz vred sig som i en fångstsax. Han
försökte lugna henne med kyssar och smekningar,
slingrade sig ifrån ett bestämt svar genom att
nicka ja till allt och såg sig allt ängsligare och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonderna/4/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free