- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
289

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’289

otåligare omkring, för han tyckte sig skymta
Jasiek borta på stättan.

Men bäst det var gick hela sanningen upp för
Tereska. Hon stötte honom ifrån sig, och hennes
ord kommo som vinande piskslag:

— Du ljuger som en hund! Du har alltid ljugit
för mig. Men nu skall du inte lura mig
längre-Du är rädd för Jasieks käpp, och därför slingrar
du dig som en mask... Och honom trodde och
lita jag på som på aldrig den! Å, Oud, Gud!
Och Jasiek som är så snäll, han hade med sig
presenter åt mig, han har aldrig sagt mig ett
ont ord, och så har jag lönat honom! Och en sån
bedragare, en sån usling, en sån hund har jag
trott på! Gå till Jagna du! skränade hon och
gick emot honom med knutna nävar, gå till henne
och låt skinnarn viga er, ni passar just ihop ni
två, sköka och tjuv!

Hon tumlade omkull på marken och brast ut i
vild, vanvettig gråt.

Mateusz blev stående framför henne och visste
inte vad han skulle ta sig till, modern stod och
snyftade borta vid stugknuten. Då kom plötsligt
Jasiek ut ur apelgården, gick fram till hustru sin
och började tala ömma, milda ord till henne:

— Kom hem, din stackare, kom! Var inte rädd,
jag skall inte göra dig något ont, du har redan
fått utstå nog, kom, hustru ...

Han tog henne vid handen, och då de kommit
på andra sidan stattan skrek han åt Mateusz:

— Så länge jag lever kommer jag aldrig att
förlåta dig vad du gjort henne!

Mateusz teg, skamkänslan kvalde och gnagde
honom, och pinan var så bitter att han gav sig
av till krogen och satt där och söp hela natten.

I en blink var historien ute i byn, och Jasieks
beteende väckte både förvåning och beundran.

— Maken skulle en väl få leta efter, sade
kvin-19. — R e y m o n t. Bönderna. IV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free