- Project Runeberg -  Bönderna / 4. Sommaren /
303

(1924) [MARC] Author: Wladyslaw Reymont Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’303

sig på fönsterbrädan. Där blev han sittande ända
till dagbräckningen, försjunken i grubbel och full
av ånger och ruelse över de försyndelser han
ofrivilligt gjort sig skyldig till.

Under morgonmässan vågade han inte ens lyfta
sina ögon eller se sig omkring i kyrkan, men så
mycket innerligare bad han för Jagna, för nu
trodde han fast på hennes svåra synder, det
var honom bara omöjligt att känna någon vrede
eller harm mot henne.

— Vad är det åt dig? Du sucka så du hade
så när blåst ut ljusen, sade hans vördighet i
sakristian.

— Sutanen känns mig så trång, klagade han
och vände hastigt bort ansiktet.

— När du blir van känns den som en andra hud.

Jasio kysste honom på handen och gick hem

till frukosten. Han höll sig i skuggan utefter
dammen, för det var redan stekhett, och bäst det
var stötte han på prästens Maryna. Hon drog
blinda hästen i manen och trallade gällt på en
visa.

Gårdagsminnet stack till i honom som en syl,
och förbittrad trädde han inpå henne.

— Vad är Maryna så glad åt? Han gav henne
en skamset nyfiken blick.

— Å, jag tycker det är roligt! skrattade hon
muntert, så att de vita tänderna lyste, och hon
drog i hästen och satte till att sjunga med full
hals.

— Det är väl efter i går hon är så glad! Han
vände sig hastigt bort, för under den uppskörtade
kjolen lyste de vita knäna fram, och gick in till
Klembs. Agata låg redan i full parad mitt i rummet,
klädd i helgdagsdräkt och pipad mössa, med koraller
om halsen och skor med röda snören. Ansiktet,
förunderligt fridsällt, såg ut som om det varit
gjutet i vitvax, mellan de stelnade händerna satt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Mar 15 00:13:26 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bonderna/4/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free