Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’312
långsammare och med allt tyngre steg, alldeles
förbi av hettan och de olidliga kvalen.
— Vad skall jag nu ta mig till, vad ? frågade hon
och stirrade in i den tomma och smärtsamt
bländande dagen.
Hon längtade efter natten och stillheten, men
inte heller natten bragte lindring eller ro. Ända
till gryningen strövade hon kring stugan, gick
ner på vägen, sprang till och ined bort till
korset i skogsbrynet, där hon hade sett Jasio för
sista gången, och blicken som glödde av kval
irrade över den breda, sandiga vägen som om den
sökt efter hans spår, efter en skugga av honom,
en bit jord som hans fot hade trampat.
Men ingenting fanns, ingenting mer fanns för
henne, inget förbarmande och ingen räddning.
Till sist hade hon inte ens tårar längre, hennes
ögon voro som två bottenlösa sinade sorgens
brunnar. Endast ibland under bönen bröt en
klagan fram över hennes heta läppar:
— Men för vad straffar du mig, min Gud, vad
har jag gjort?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
