Samlade skrifter / Första delen - Smärre skrifter / 30 Author: August Bondeson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

- On this page / på denna sida - Stjärnans makt. - Vid borgruinen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Och tårar släcka ögats vilda brand,
och bönen stillar hennes bittra smärta.
På knä mot himlen sträcker hon en hand,
den andra trycker hon emot sitt hjärta,
och snart hon uppstår mild och undergiven,
försoning vunnen är, och nåd är given.

Vad var, som höll tillbaka hennes hand,
ren höjd att med ett mord det onda öka?
Vad var, som löste dessa tårars band
och gav en bön att rätt försoning söka?
Vad var det väl, som bistra döden vände
till liv och ljus i mörka själen sände?

Jo, då hon vild mot himlen ögat slog
och trotsade försynen och försoning,
det mörka molnet bort en flik just drog,
en stjärna lyste klar från Gudens boning.
Den stjärnan födde hopp: Försonarns öga
Det var, som milt såg ned ifrån det höga.

Vid borgruinen.

Här höjde fordom väldige murar sig
med trotsig hjässa högt emot himlens rund,
och stolt från ointagligt fäste
blickade neder de höga tinnar.

Och tider kommo, orubbad borgen var,
och tider svunno, trotsig han stod ännu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>