- On this page / på denna sida
- Jon i Slätthult
- On this page / på denna sida
- Jon i Slätthult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inte bryggar hon mer och inte kärnar hon mer och
inte yster hon mer och inte lakar hon mer; för hon
har både bakat och bryggat och kärnat och yst och
lakat ifrån sig. Och inte ger hon folket mer och inte
ger hon kräken mer och inte ger hon katten en slick
mjölk en gång. Men hon var en dunderkäring och
vajen var hon om sig, och det tröt aldrig varken såvel
eller bröd i hennes hus.
Det var, som han sa, sant vart eviga ord och där
var ingen, som hade ögonen torra; och jag, arme
syndare, jag grät, så jag kunde knappt stå på benen.
Så spikade de på kistelocket, och så gåvo vi oss till
Krogsered med liket. Men för att säja sanningen, så
hade jag allt sagt till kocken där hemma, att han skulle
strö litet bränt hörfrö[1] utom porten. Jag var, kan veta,
som han sa, lika nöjder om, att mor gick igen; för I
veten la, hon ville ha sin hand med i allt och styra
och ställa, det skulle hon, så länge hon levde.
Så framme vid kyrkan, där fägnade vi folket med
brännevin och bröd, innan prästen kom. Sen så
begravde vi mor före mässan, och prästen läste, och
klockaren sjöng vid graven.
Så när vi kommo hem, då, ska jag säja, började
det först likna sig till gille; för då åto vi middag, och
då lästes där och sjöngs där både före och efter
måltiden. Och sen så roade vi oss, bäst vi kunde, den
dan ut.
Så om måndan, sen vi väl hade ätit frukost, så skulle
vi ihåll med arvskiftet.
Då säjer jag:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
