Samlade skrifter / Första delen - Smärre skrifter / 166 Author: August Bondeson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

- On this page / på denna sida - Bengt Mårtensson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Opp med dig, din lata so, och sätt på kitteln!" sa
han. "För nu är Bengt Mårtensson ifrån det danska
Sverget kommen", sa han.

Ja, ja, kungesan, hon gispade la och hon skubbade
sig och hon turade[1] sig i ögonen; men opp måste ’na
i alla fulla fall, när kungen ville så ha det. Så listade
hon sig bort till fyren och började pussla med kitteln
och så tog hon fram cickoriestången och malde kaffe
i hoen. Men det värsta hon hade, det var att få eld
i de sure ekepinnarna. Ja, hon blåste, så käkarna stodo
så spända som pölseskinn, och ögonen hållde rent på
att flyga ur skallen på ’na.

Så säjer kungen:

"Kör opp glottarna[2] och det på stunden och skicka
prinsessan till kakekäringen här borta vid hörnet efter
skorpor till kaffet och skicka prinsen bort på krogen
efter ett kvarter brännevin, så vi få oss var sin redig
hallingagök![3] För det är, ta mig rackarn, inte var dag,
vi ha sådan främmad som Bengt Mårtensson ifrån det
danska Sverget, så det inte är", sa han.

Och se, det var då inte prut med det; för glottarna
måste opp och det holiga[4] fort ändå och så de ut,
var på sitt håll.

Så blev där kaffe och kakor och det i ett flygande,
och så doppade vi och sen så drucko vi gökar, så det
ända osade efter’t. Så steg kungen opp och plaggade[5]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>