- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Första delen - Smärre skrifter /
240

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
- On this page / på denna sida - Hallings Anna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brusade det från skollärarens läppar med en fart, som
om det hade gällt att rädda livet.

— Kors, vi ha ju ända glömt kyrketiden! utropade
Neta Gustava. Det minns jag inte, när det hände. Men
det finaste folket kommer alltid sist, mente hon och
tittade skälmaktigt på Anna och skolemästaren.

Anna fick fort hatten med påfågelfjädern på
huvudet och tittade efter i spegeln, om han kom rätt.
Skollärare Chronschough stod ijämte och såg på. Så
skulle hon ha på sommarkappan. Skollärare
Chronschough hjälpte till. Parasollen — skollärare
Chronschough överlämnade den med en bugning åt dess
hulda ägarinna.

Följet satte sig i rörelse.

Skollärare Chronschough höll sig troget vid Annas
sida och närde samtalet med ständigt nya frågor och
ständigt återkommande yes, very well, all right.

Orgeln brusade, och psalmsången ljöd full och klar
i den gamla kyrkan. Hallings Anna följde Neta
Gustava fram till Jutagårds fruntimmersbänk. Hon
satt länge med ansiktet i händerna. Tre hela år hade
gått, sen hon sist böjde sig ner på denna samma plats.
Då bad hon om Guds välsignelse på färden och i det
främmande landet. Gud hade hört hennes bön. Och
nu tackade och lovade hon honom i sitt hjärta.

När hon äntligen lyfte upp huvudet, hade alla sina
ögon fästade på henne. Hon kände sig så beklämd.
Så hade alla sett på henne en gång förr. Minnet av
husförhöret i Jutagård grep henne. Det var, som om
hon inte heller nu skulle töras se dessa människor i
ansiktet. Och likväl —. Hon vände sig till Neta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:41:20 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bondeson/1/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free