- On this page / på denna sida
- Hallings Anna
- On this page / på denna sida
- Hallings Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dig, att jag har tyckt om dig så länge och att jag
ingen annan ville haft, om jag inte hade fått dig. Och
jag ville bara pröva dig, när jag reste till Amerika.
Och hade du gift dig, medan jag var borta, så hade
jag aldrig kommit till Sweden igen. Fast du kan allt
lita på, att jag hade friare där inne, det var ingen
frågan om det — men min Hans!
Hon slog sina armar om hans hals och kysste honom.
— Ack, herregud, vad jag är glad!
Hans ville säga någonting, han med, men det blev
bara:
— Anna!
De suto nu här länge och gåvo varandra
förtroenden på förtroenden, hur de hade längtat efter
varandra och hur de hade plågat sig själva med att tiga
och att vara skilda. Och de glömde både Jutagård och
Neta Gustavas kaffe, som väntade på dem.
Men nu flögo de bägge upp vid ett:
— Jaså här!
Skollärare Chronschough kom travande hitåt från
jutagårdshållet, med andan i halsen och drypande av
svett.
— Jag trodde rentav, att jorden — asche — jorden
hade — asche — uppslukat — — —
Ladufogden Hans Svensson bjöd Anna Halling
armen, som fint folk brukar, då de äro i fäste.
— Ah! utropade skollärare Chronschough och höll
rakt på att sätta sig i de svarta klädeskläderna.
Men han hade ju aldrig yppat sina tankar, vad han
då än hade tänkt — och därför så kunde han, utan
att kompromettera sig, utbrista:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
