- On this page / på denna sida
- Vadet
- On this page / på denna sida
- Vadet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om. Han vågade göra narr av henne! Hon kunde knappt
styra sin harm. Men vänta — nog skulle han få veta,
vem han gjort narr av, det lovade hon sig.
Vid samma tid flyttade Lena till klockargården. Hon
och Johan möttes emellanåt, och alltid hade de ett gott
ord att säga varandra. Lena visste, att Johan hade
hjärtesorg, och därför var hon kan hända vänligare
imot honom, än vad hon eljes skulle varit. Johans
ansikte ljusnade mer dag för dag, bitterheten försvann,
och snart var han lika frimodig och glad som någonsin
förut — han kände att han funnit en vän att lita sig till.
Han fick nu ärenden till klockargården titt och tätt,
och inom kort var det känt i byn, att Prästgårds Johan
och Klockargårds Lena skulle ha varandra, och att
prosten lovat dem torp på prästgårdens ägor.
När de bägge flickorna kommo fram imot stället, där
vägarna till prästgården och klockargården skildes, stod
Johan där och väntade.
— God kväll, töser! hälsade han.
— Adjö med dig, Lena! Tack för i kväll! sade
Kristin med en betydelsefull nick. Och så försvann hon
lätt som en vessla igenom prästgårdsgrinden.
Johan tog den ene mjölkspannen ifrån Lena och
följde henne. Lena gick tyst vägen fram.
— Du är så allvarsam i kväll. Vad kommer åt dig,
Lena? sade Johan.
— Ingenting! mente Lena, men gråten ville pina sig
fram — det var första gången hon inte var uppriktig
mot Johan.
— Jo, nånting är det, du är dig inte lik! sade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
