- On this page / på denna sida
- Vadet
- On this page / på denna sida
- Vadet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men då han likväl inte fick något svar, tillade han
sakta: Minns du vad det är för en dag i dag?
Lena vände bort ansiktet. Hon, kunde inte se Johan
i ögonen. Hon tordes inte svara, ty hon var rädd att
gråten skulle avbryta henne.
— Det är i kväll jämt ett år sen vi suto där nere
vid körsbärsbuskarna och löfte att alltid hålla av
varandra. Du minns, hylleträdet där blommade då som nu.
Han tog hennes fria hand i sin och tryckte den varmt.
Hon kom sig knappast för att trycka hans igen.
Tårarna började rinna utför hennes kinder.
De voro nu framme på gården.
— Kära, snälla Lena, säg vad det är med dig! bad
han så väl.
— Ingenting, viskade hon knappt hörbart och ville
draga sin hand ur hans.
— Jo, något är det, så mycket är visst. Kom ner
under hylleträdet, när du har skött om, vad du skall,
så få vi talas vid!
Han räckte henne spannen.
— Inte i kväll, inte i kväll! bad hon ängsligt och
ville gå.
— Men Lena, Lena! sade han. Jag känner inte
igen dig.
Lena ställde spännerna ifrån sig. Hon sträckte sina
händer imot honom.
— Inte i kväll, inte i kväll! tiggde hon så bevekande.
Han vände sig ifrån henne och gick med en suck.
Hon stod där stilla och såg efter honom.
— Herregud, vad har jag gjort! snyftade hon.
Hon ville springa eller honom, hon ville tala om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
