- On this page / på denna sida
- Vadet
- On this page / på denna sida
- Vadet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detsamma väckte båda till vid ett förtvivlans skrik,
liksom ifrån någon som är i livsfara. Johan släppte ner
Kristin på golvet. De sågo på varandra. Var det varsel
eller —? Ingendera ville tala om vad de hört. Det led
starkt mot kvällen, de måste skynda sig att få upp den
gröna lindan och kransarna, och så skulle lyktorna
ställas i ordning. Här var inte tid till att tänka på spökelse.
Men efter en stund var Johan ändå borta och tittade
ut igenom portöppningen, liksom för att se efter vädret.
Där syntes inte till en levande varelse.
Lyktorna voro tända på logen. Nästan hela
byungdomen hade kommit dit. En duktig ölstånka gick
omkring bland drängarna. Flickorna hade redan fått två
koppar kaffe var till bästa. Där fnittrades och
sladdrades i alla vrår. Tänk så rart Kristin och Johan hade
ställt till det. Där var så grönt och grant som i en
bröllopsgård. Ryktare Bängt drog handklaver. Och så kom
dansen i gång. Upp och ner, ner och upp, de hoppade
och snurrade så många som ben hade, så att svetten
lackade utefter ryggen.
Johan dansade med Kristin.
— Det var konstigt, att inte Lena hörs av, sade
Kristin, då de höllo upp med dansen.
— Stackarn, hon har så mycket att släpa med, så
hon kan la inte vara ledig än, mente Johan.
Just nu kommer prästens vaktepojke rent förskrämd
inflygande:
— Hy, hy, där hänger en människa nere i
hylleträdet vid klockarens körsbärsbuskar. Jag kom och
skulle därförbi — hy!
Spel och dans upphörde på en gång. Människorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
