- On this page / på denna sida
- De bägge glasarne
- On this page / på denna sida
- De bägge glasarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
du inte kan lorta ner honom sen heller. Du duger inte
till annat än att bära glaslådan. Du är en lort, Manuel!
— Här sätter jag lådan. Hit med diamanten, du korp,
Andreas korp!
Manuel ställde också lådan ifrån sig. Men då
Andreas helt obekymrad fortsatte sin gång med
diamanten, måste Manuel snart bekväma sig till att vända om
och åter ta lådan på ryggen. Och sen fick han brått
med att hinna upp Andreas igen.
— Se — du trodde dig inte till att ta lådan! Ha, ha,
ha, du Andreas korp! — Minns du, när du låg och
raglade i Baringe bäck? Där kunde du gärna fått ligga
för mig. Tvi den sure, vad jag var dum, som drog upp
dig. Nej, där kunde du gärna legat, du hade inte blivit
ledare ändå, du Andreas korp.
— Du är en lort, Manuel! Ack, ack, ack! Varför
skulle jag hera stad och väcka dig då, när Halla lada
brann? Det var nånting för dig — där kunde blivit en
lort mindre. Ack, ack, ack! — Du är en lort, Manuel!
På det viset höllo de ut dag efter dag i många
herrans år.
När så Andreas gick in på sextitalet, började han
bli skrabbig och usel. Han darrade i hele kroppen och
hade svårt för att flytta sig. Nu fick han också hålla
till godo med att gå efter Manuel. Men diamanten
släppte han inte ifrån sig, den skulle han själv sköta,
fast han knappt kunde hålla honom. Och trätte, det
gjorde han alltjämt lika bra.
Så var det jul igen. De bägge glasarne hade tagit
in i var sin grannstuga i Morups by, Andreas hos
Snackens och Manuel hos Baddens. Ingen dag kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
