- On this page / på denna sida
- Hos Josops i Gullås
- On this page / på denna sida
- Hos Josops i Gullås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med honom, och så räknade de ut, att han skulle få
en bra hög pengar på sin lott.
Det fick Josop också höra och då tyckte han:
— Det är la dumt att kri imot, när de unga vilja
ha varandra så gärna.
Och på det viset resonerade han så snyggt och väl,
så att Vilhelm och Lovisa blevo förlovade.
Men det var bara prat det där om klockarens arv,
han fick inte så mycket som fett på en syl. Och då
ville inte Josop veta av någon släktskap längre. Han
förbjöd Vilhelm att gå till klockarens. Och inte lönte
det sig för någon av klockarens att försöka sticka in
näsan i Gullås. Han tålte inte att se klockaren själv
en gång, fast han gudbevars var både klockare och
organist och åderlåtare och vaccinatör.
Mitt i denna vevan så blev Josop sängliggande sjuk.
Han började bli gammal nu och han hade slitit strängt
i alla sina dar, så det var la ålderdomssvagheten, som
tog överhand. Men det ville han rakt inte höra talas
om. Själv mente han, att det kom sig därav, att han
var för blodfull; fick han bara tappat ut en mängd
dålig blod, så skulle han snart vara på benen igen.
Fanns där då någon, som råkte till att säga:
— Nu dör la fader Josop!
Då hoppade gubben högt upp i sängen.
— Dör! Dör jag! ropte han. Nej, förbanningen jag
dör. Upp skall jag, eljes går hela huset över ända. Inte
kunna Inger och pojkarna hushålla med nånting, så det
varar. Nej, upp skall jag!
Och så skrek han jämt och ville ha öppnat ådran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
