- On this page / på denna sida
- Hos Josops i Gullås
- On this page / på denna sida
- Hos Josops i Gullås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vångla, så länge gubben levde, de hade knappt kommit
åt att byta bort en fällekniv en gång. Och vad de hade
hjälpt modern med att sälja ur huset, det vill jag inte
räkna, för det var ingen, handel att bli fet på i längden.
Och där åtelen är, dit församla sig ock örnarna. Där
var alltid någon framme och ville russla med dem. Jag
bara tänker på, hur den därne gamle räven Petter på
Skogahult — han som alltid har varit känd för, att
ingenting har kommit bort ifrån honom, men som
mycket har velat hänga vid — jag tänker på, hur han
narrade dem till att byta bort en nyburen ko med kalv
till en torpare för en kviga. Se, Petter kom dit fram
med torparen och strök gullåsarna och tyckte:
— Jag har hört, att I viljen ha en julako. Torparen,
Johannes här, han har en kviga, som skall bära till
julen. I som än rika, I kunnen skaffa er, vad I viljen.
Och det blir alltid bättre för er på alla vis, om I byten;
för den mjölken, som kon mjölkar, den dricker kalven
upp, och så han I både kon och kalven att vinterföda
och ingen julamjölk ändå. Men om I byten, så han I
bära en kviga att föda, och det grönner till henne. Men
därför så än I la också tvungna till att ge torparen litet
emellan.
Ja, Vilhelm bjuder fem riksdaler emellan.
Men torparen vinkade på huvudet, och då ökar
Vilhelm på till tio.
Då begär torparen femton.
— Ja, sade Petter på Skogahult, den kniven, jag
tycker, I han inte missbjudit på nåtdera hållet, utan
I han varit rejäla karlar, bägge två. Men inte kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
