- On this page / på denna sida
- När Smör-Lars var död
- On this page / på denna sida
- När Smör-Lars var död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än det andra. Ingenting ville räcka till för desse
främmande — mat och drick ströko med, som om de blivit
vräkta ut genom en dörr.
Nere i hagen lågo Rackare-Nils och Skorva-Kristian
under det stora krokiga tornpäreträdet och sovo på de
feta ärterna och fläsket, som de hade lassat i sig till
middagen. Och käringarna suto på förstubron och
pratade om det stora arvet och drucko kaffe. Ungarna
kröpo upp och ner i husstegen och revo ner mossa ifrån
taket och kastade på bina. Ett par av Rackare-Nilsens
pojkar stretade gässen bort i åkrarna, hönsen hade de
längesen schasat ur dyngstaden och upp på
lagårdstaken. Och nere i hagen sprang Skorva-Kristians yngsta
däga och satte märken med sina lortiga fötter på
lyngåsamorens fine lärftsväv, som låg där till blekes.
Nu rörde Rackare-Nils på sig.
— Johanna Petternilla! ropte han. — Hur länge ska
vi ligga här och vänta på göken?
Johanna Petternilla klev in i stugan och kom genast
ut med ett par koppar med kaffe och en
brännvinsflaska.
Rackare-Nils slog i till en bra gök åt sig, och så
stötte han Kristian i sidan. Kristian turade sig i
ögonen och gäspade ett par duktiga tag. Men när han fick
syn på flaskan, så satte han sig genast upp och var
snart färdig med sin gök.
— Detta är ju riktigt herrskap, tyckte
Skorva-Kristian.
— Visst i häggebo! Nu ska vi leva herrskap var dag,
sade Rackare-Nils och grinade gott. Kom ihåg det,
Johanna Petternilla — nu skall du väcka mig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
