- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Andra delen - Allmogeberättelser, nya allmogeberättelser /
137

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - När Smör-Lars var död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pass förtjänst, så jag kunde köpa ett spann råg till
julabaket. — och så bad jag honom låna mig litet, så
hans egen köttsliga syster och de oskyldiga barnen skulle
slippa att gå ut och tigga julabrödet. Men tror du, jag
fick? Jo, i hälsike! Nej, du — han gnall som en
osmörjad träboltavagn och uslade sig, för han, inga pengar
hade, så jag blev både skammande och arg. Nej — men
snål spar och fan tar.

— Ja, det kan la vara sant, tyckte Skorva-Kristian.
Nu kom lyngåsagubben dit bort och satte sig ijämte
de bägge andre.

— Vad liggen I här och snacken om? sporde han.

— Joho, det skall jag säga dig, Krister, sade
Rackare-Nils. Vi ligga här och snacka om Smör-Lars. —
Jag tycker justament, att Smör-Lars skulle se glad ut,
om han kunde stå upp och se, hur mätta och rara vi ä
på hans bekostnad. Men i morgon stoppas Smör-Lars
ner i den kalla, svarta jorden. Vad har han då för allt,
vad han har sparat? tillade han och gjorde sig så
andäktig. Han kunde gärna låtit bli att skrapa smöret av
smörgåsarna han fick, när han tjänte i prästagården,
och ätit upp det själv, i stället för att samla mark på
mark och sälja till dagsverkarna där, så hade han
sluppit att heta Smör-Lars i all sin dag. Och mycket annat
sådant där kunde han låtit bli och blivit rik nog ändå.
Men nu skall det likasom vara skam med de pengarna,
han har gnidit ihop. En skall ända vara rädd för att
lorta ner handen, när en tar i dem.

— Ja, Jag får la ge dig rätt, tyckte Skorva-Kristian.
Han var allt pinig, det förstår sig. För att han inte
unnade andra något med av allt, det han gnodde ihop,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/2/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free