- On this page / på denna sida - När Smör-Lars var död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varandra, när de fingo höra det ordet. Vad var det för
något? Vad den onde skulle Smör-Lars med
testamente?
— Testamente! Ja visst den onde! ropte
Rackare-Nils till slut. Det är för Petters skull, tyckte han och
grinade och nickade imot Skorva-Kristian.
Kristian grinade och nickade igen.
Men nu hade fjärdingsmannen fått på sig glasögonen
och vecklade så upp papperet och läste högt och
ljudeligt:
"Testamente.
Av fri vilja och vid fullt medvetande giver jag Lars
Magnusson hela min själv förvärvade egendom åt min
broders son Petter Olsson och hemmadottern Elin
Kristersdotter på Lyngås att dem emellan lika fördelas. Då
ingenting är visst utom döden, giver jag dem hälften
var, i ty fall att de ej komma att ingå äktenskap med
varandra, vilket eljest vore min önskan. Måtte de av
dessa medel njuta den nytta och glädje, som jag önskat,
men aldrig fick erfara. Vilja de utav sin egen godhet
giva barnen efter mina systrar Johanna Petronella och
Neta Karolina något med utav arvet, så stande det dem
fritt; men böra de då tillse, att dessa penningar bliva
för barnens nytta använda. Och nu befaller jag min
själ i Guds hand. Ingenting fick jag, när jag gick ut i
världen, ingenting tager jag med mig därifrån. Gud
hjälpe mig, amen!
Lyngås den 14 maj 1865.
Lars Magnusson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>