- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Andra delen - Allmogeberättelser, nya allmogeberättelser /
152

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Tromp och Krans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Å, det kan jag la veta, mente han.

— Nej, min liv, du det gör, sade rackaren. Men jag
vet det, jag. — Minns du min Tromp?

— Ja, det var la den därne gråraggige, som du hade,
medan du låg hemma på Galtåsen och skötte torpet åt
mor din, där under Trottabergs herregård.

— Ja! — Jag hade fått en uppe hos Jon i Slätthult.
Han var av det därna fårahundaslaget. Men det var
hund! — Kors, för alla de harar, han följde till döden!
Han var bara fem år, när fan tog en, eljest så hade
han la följt många fler.

— Vad menar du med det, att den lede tog en?
frågade Kristian.

— Kors, har du inte hört det! Jaja, jag talar inte
om det i onödan, för jag blir inte glad, när jag tänker
på det. Tvi fan! sade rackaren och spottade, så att
fläbbsnuset yrde. — Å, det var harahund hele dagen.
Och som han gick på räv! Fick han upp en räv i
lysningen, så följde han honom till kvällen, om räven inte
gick in i kummer. Och gjorde han det, så gick han in
eftern. Han var så sönderbiten ibland, så hans huvud
såg ut, ända som om det hade varit hackat, och
skinnflankarna slängde ikring en, när han riste på sig. Men
mickel, han måtte alltid släppa till pälsen. Den siste
vintern var han med om elva rävars död, och på den
tiden fick en sju riksdaler rävskinnet, för det var en
sådan frågan efter rävskinn där inne i Ryssland då så,
sade de — och det blev, låt mig se — sju och sju och
sju och sju — — — det blev sju och sjutti riksdaler
på en vinter, och det var pengar, det. — Men så kom
den förbannade löktnanten på herregården hem ifrån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/2/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free