- On this page / på denna sida
- Tromp och Krans
- On this page / på denna sida
- Tromp och Krans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tyskland och då hade han fått för sig, att han skulle
ställa till en stor jakt där för en gångs skull. Eljes så
var han justament ingen jägare — det var han för lat
till. Sova till klockan tolv på dagen och åka, efter
fyrspann ända, om det så bara var till närmsta ställe. Tvi
fan! — Det kom herrar och proselyter dit ända ifrån
Dannemark och Skåne och skulle vara med på denna
stora jakten. Och gamle Spjut, skogvaktaren där, han
hållde ända på att mista både vett och förstånd, så rädd
blev han, när som löktnanten sade till honom, att han
skulle ansvara för att jakten gick bra — han var så
gammal och dorsk då, gubbakräket. Men så skickade
han bud efter mig och bad mig för Guds skull komma
och hjälpa’n. Ja, det var jag allt karl till. Jag var bara
tjugu år då och jag vill se den, som är lättare i kroppen
och ledigare i benen, än vad jag var på den tiden. Och
markerna kände jag till bättre än vårt stugegolv. Det
fanns då inte ett harahål i en gärdsgård på en mila
vidd, som inte jag visste om. — Ja, jag kom dit då om
kvällen före jakten. Och Spjut blev så glad, kräket, för
jag kom, så han lånte ett halvstop brännevin av
lafogden, som vi söpo ur. Och så lade vi upp, Spjut och jag,
hur vi skulle gå med jakten, men det var jag, som fick
göra upp alltihop, förstår sig.
Så om morgonen skulle det braka åstad ut i markerna.
Men det stod om både länge och väl, innan alle
herrarna voro på benen. Herrarna hade en sjuhelsekes hög
med stora grova stövarehundar med sig och de gingo
ikring och tittade på varandras hundar. Och den ene
skröt värre än den andre åt sina och tyckte det, att det
fanns inte likare hundar till, för de voro somma ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
