- On this page / på denna sida
- Tromp och Krans
- On this page / på denna sida
- Tromp och Krans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nånstädes. Huvudet var ibland nerinunder vattnet och
ibland över. Jag satte mig i ekan och åkte ut i rännan
och snart så hade jag honom i pälsen och drog upp
en i ekan. Jag hade la undrat på, hur det kom sig, att
han inte kunde reda sig själv — för alla de gånger han
hade summit över ån, när hon var likaså krånglig som
nu! — men nu så behövde jag inte undra längre. Han
hade slitit, uslingen, och släpat hele den grove
järnlänken med sig, och det var den, som hållde på att dra ner
honom, när han kom ut i vattnet. Där var inte mycket
liv i honom, men han viskade ändå med den långa, våta
rumpan och strök sig inpå mig.
Men nu så skulle vi i land. Krans var la inte så svår
att bärga, för den tog jag bara i nacken och slängde
upp på isen. Men själv fick jag hålla på i nära en kvart,
innan jag var kropp till att komma upp i land. Jag fick
slå sönder isen undan för undan, innan han blev så
stark, så han kunde bära mig. Jag kan aldrig begripa,
hur jag kom så lätt ut, men se, det gick i hastigheten, det.
Nu blev där en glädje i stugan. Johanna Petternilla
hoppade ur sängen så lätt som en fisk och tände och satte
på kitteln, så jag fick en gök att värma upp mig med,
för jag var rent valen, En kan la tänka — sitta i bara
skjortan och knäppebyxor och kippeträskor i en hel
kvart ute på ån vid julatid. Ungarna vaknade med och
måtte upp och klappa om Krans. Och vi torkade honom
och värmde honom där vid spisen, och ungarna skulle
ha i honom så många pepparnötter, de hade igen. Nu
först var det riktig jul, sen vi hade fått hem denne våte,
rälige Kransen, och det kom inte en blund i våra ögon
på he1a ottan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
