- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Andra delen - Allmogeberättelser, nya allmogeberättelser /
186

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Halta Stina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

satte på kitteln och så höll hon krog hele kvällen i ända
och gapade och grinade, så gott hon orkte. Hon hade
inte gott vid att vara tungsint, Halta Stina. Men
Anders Langlätt kunde hon inte glömma. Hon trodde,
förstår sig, att hon skulle fått honom. Men bäst var det
för henne, att hon slapp den heren, för Anders
Langlätt var en sjane.

Falkenbergsboarna hållde nu ett faseligt räj med
Halta Stina — men där ingenting finns att ta, där har
kejsaren förlorat sin rätt. Anders Langlätt gömde sig
undan, så den fingo de inte tag i på länge. Och när de
änteligen fingo rätt på heren och ville ha pengar av en,
så började han prata vitt och brett om, att han skulle
betala hur mycket som helst, sen han bara hade fått tag
i den skatten, som han hållde på och gravde efter. Och
då läto de honom gå, för de trodde, kan veta, att
karlen hade mist förståndet. Och Petter på Liden, han
var hos Stina och svor och levde rackare, han med, för
Anders Langlätt hade lurat honom på hästen — vagnen
och selen tog han igen, fast de voro rent utslitna.

Men när de så inte kunde göra nånting annat vid
Halta Stina, så ställde de länsmannen på henne, för hon
hade sålt brännevin. Och det blev lett. För han satte
in henne på fjorton dagars vatten och bröd. Det blev
slutet på både handeln och kroghållningen.

När Halta Stina kom ut ifrån fästningen, så var hon
både ked av livet och skammande. Men så började hon
då med spinne och binde igen, och sen hon bara fick
nånting att göra, så kände hon sig genast litet hörkare.
Det värsta var ändå det, att hon fick sitta där så
ensam i sin stuga. Byungdomen hade vänt sig ifrån henne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/2/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free