- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marknaden skulle kan ske bli högtidligare än vanligt, för —
sanningen att säga — så hade det varit tal om, att
Johan Petter och Neta skulle köpa gåvor i höst, och då
så passte det la aldrig bättre än på Sjönevad. Hela
släkten var för detta giftet och hon med och Johannes
kan ske allra mest, för Johan Petter var en sådan aktiver
och duktiger here, så de kunde aldrig önska sig en bättre
måg i huset. Ja, allting skulle varit så glädjeligt på denne
marknaden, bara inte Johannes hade fått den usle
märrahandeln i sitt huvud! Johanna Marja suckade tag på
tag, när hon tittade ut igenom gårdsfönstret och såg,
hur Johannes stod där ute och skrapade och borstade
den gamla grå. — Men det hade hon då satt sig i sinnet,
att tog Johannes märren till marknaden, så kom då hon
själv inte dit med sin fot.
Gamla Grålla vände på huvudet gång på gång och
tittade på Johannes med sina stora glosögon. Så lade
hon öronen bakåt och såg arg ut. Hon tycktes ända
begripa, att det inte var bara välmening allt detta härna
myckna skrapandet och borstandet. För så genomryktad
hade hon då aldrig blivit, inte en gång när Johannes
skulle köra sitt första och enda barn till kristning.
Ännu var hon la inte så lastgammal Grålla. Hon var
nätt och jämnt i exereåren. Men hon hade slitit strängt
i alla sina dar — hon var inte mer än två år, när
Johannes satte henne för harven, och sen hade hon aldrig
vetat av annat än slit och slit. Manken stod så högt,
och ryggen var krokig. De många vita rosorna över
bogarna talte om minst lika många selbrott. Och buken
hängde sitt ner — efter alla fölen, som hon burit på.
Men färgen, stod sig alltjämt. Det var också en rar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
