- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
portern. Gamla Grålla stampade och ryckte, hon slängde
med tungan och riste på huvudet tag på tag, så det var
med napp och nöd, Johannes orkte hålla henne.
— Skall du inte tycka om sådant rart drickelse,
gamla! tyckte Skorva-Kristian och grinade. — Så då!
Och efter stora besvär och mycket spillande var
änteligen buteljen tom.
— Nu skall du snart få se på jäden, Johannes, tyckte
Kristian och stoppade flaskan i rockalomman.
Johannes smilade gott. Han var ända svett efter det
här leda hållandet. Nu torkade han händerna, först i
gräset på backen och sen därbak på byxorna. Så tog
han åt innerlomman på rocken och drog fram
brännvinsflaskan.
— Detta ta vi oss en på! tyckte han och drog ur
korken. Skål, Kristian!
— Tack! — — — men — —
— Där! — Sup bara!
Brännvinet och ölet hade allt gjort sin verkan på
Johannes. Ansiktet var så rött, som om han haft det nere
i en rödfärgsbytta, och ögonen blänkte som nya
postelinskoppar. — Nu skulle de snart få se på den, som
kunde sälja en gammal häst. Vad den onde hade andra
med hans hästahandel att göra! Var han inte sin egen
herre? Inte trängde han till att be någon om lov —
han var inte skyldig någon människa ett halvt
rundstycke. Var det han eller kvinnfolken därhemma, som
bar byxorna? Det skulle de snart få veta. Han skulle
visa både kvinnfolken och hagaherarna, att det han ville,
det ville han. Maksissa i häggebo! — Ha, ha, ha! Han
kunde inte hålla sig för grin. — Ha, ha, ha ! Hopp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
