- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gamla Grålla! — Tänk, vad de skulle fått roligt både
kvinnfolken därhemma och hagaherarna, om han inte
hade rått med att sälja den gamla grå. Men nu — — —
Ha, ha, ha!
Skorva-Kristian grinade åt grinet.
Grålla började också snart att visa, vad kraft en flaska
porter kan ha på en utsliten hästakropp. De grå
glosögonen sågo inte längre så sömniga ut. Hon lyfte på
halsen och klippte med öronen ända som i hennes unga
dar, när hon hade stått på stall en månads tid om
vintern. Hon skrapade i marken med framhovarne,
tuggade på milen, frustade och homrade tag på tag.
— Nu kan du sätta dig upp, när du vill, och rida
igenom marknaden, tyckte Skorva-Kristian. Nu slipper
du allt att ropa på spekulanter!
Han var må tro inte lite glad Skorva-Kristian, för
denne kuren hade lyckats så bra. Han gnodde sig i
nävarne och skubbade sig och vred sig, som om han haft
minst ett halvtjog av de små grå med spaderäss på
ryggen.
Johannes var också riktigt själaglad. Nu tog han inte
mindre än sexti för Gamla Grålla. Ha, ha, ha! Djäkeln
i den Kristianen, han var inte så dum, som de hållde
honom för!
Så fick Kristian hjälpa honom upp på hästaryggen.
— Pm, pm, pm!
Det bar åstad på riktigt herrskapsvis fram genom
folkträngseln där på gården och så upp i
marknadsgatan emellan bodarna. Skorva-Kristian följde efter.
Kältringarna hade allt börjat rida, de ock.
Knuts-Petter och Holger voro ute i gatan och exerade på var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
