- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
- On this page / på denna sida
- Gamla Grålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Nu ska du ge oss sex glas vin! tyckte Johannes
till Kristina i Pertrulsgård där i Backa stånd.
Och där blev spandering, det vill jag säga oss.
Nu var det riktigt roligt. Och Johan Petter var så
uppspelt så.
— Nu köpa vi gåvor i dag, tyckte han och nöp Neta
i armen.
— Nej, jag vet inte om jag tör, mente Neta och
smilade så skälmaktigt imot honom. Du har sagt, du
skall lära både mig och far att hoppa maksiss.
Hagaherarna tittade stort på varandra. Vem den, onde
hade talt om det?!
Johannes skämdes, för det skulle, förstår sig, alltid
komma fram, att han hade stått och lurat. Han vände
sig om:
— Det är jäden så grant marknadsvär i dag, tyckte
han.
— Vem har sagt det? sade Johan Petter. Det därna
om maksissen?
— Jo, tyckte Neta, far stod själv och hörde på, när
du sade det, så det lönar sig inte du nekar.
— Jaja, så var det la sant då, sade Johan Petter. Jag
tyckte I voren så envetna både du och morbror. — Men
nu, när I han blivit snälla igen, så lovar jag, att jag
inte skall lära er att hoppa det minsta. Men kom ihåg
i alla fall, du Neta, att du får inte vara enveten.
— Hihi, tyckte Neta. Det blir la det, vi få se.
Johan Petter huggde tag i hennes hand och svängde
arm med henne duktiga tag.
Därmed så var allt gott och väl igen. Och här blev
gåvoköp. Johan Petter gav Neta både guldring och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
