- On this page / på denna sida
- Mesak
- On this page / på denna sida
- Mesak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
god — hick! Men Gud, min själ — hick — innan
pärorna voro döda, så var karlen kokter — hick — —
Då sade Anders i Dödhult:
— Hör du, Puke! Nu tycker jag, du kan ha pratat
nog lort.
Men då blev Jöns Puke arg och sade:
— Alltid ha dödhultarna varit några djävlar imot
mig! Kan jag inte få hedra Mesak?
Men så ville de ge sig i väg med karlen.
Då knabbade Jöns Puke på kistan och sade:
— Res i fred, Mesak! Pipan och pungen har jag lagt
till dig i kistan, och värme — hick — får du la, dit
du kommer — hick!
Så körde de av med liket. Men de hade inte kört en
fjärdingsväg, innan halva likföljet låg i vägagropen.
Och de, som voro med ännu, de hållde sig i vagnshäcken
för att inte ramla ikull — och Jöns Puke, han låg i
häcken ovanpå kistan. Så stante hästen, för han gat la
inte dra hela följet. Då tyckte Ola i Hularyd, det var
bäst att vända och göra om det den andre morgonen.
Och det gjorde de då.
Så om måndagsmorgonen var hela likföljet samlat
igen, och de åto och söpo nu som dagen förut. Men de
gjorde sig ändå litet brådare nu, och därför så tyckte
de, att de kunde gärna ta en brännevinskutting med i
vagnen, så de fingo litet att trösta sig med på den långe
vägen. Ja, det gjorde de. Men de hade la inte farit så
långt, innan de behövde trösta sig. Och så satte de sig
i vägagropen och togo fram kuttingen, och inte slutade
de, innan kuttingen var tom. Då så tyckte de, att de
kunde gärna lägga sig i backen där och sova en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
