Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Backman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hå ja, sade mor Stina. Du Anders, du brukar ibland
tala om den gossen, som gick åt skogen en lördagskväll
för att hämta granris. Det skall också ha hänt, men jag
har inte hört var.
— Det är om gossen, som blev gift med jättedottern,
sade Anders Backman.
— Det var en gosse, som gick åt skogen en lördagskväll
för att hämta granris. Då fick han se vid ett högt berg
på en sten satt ett skönt fruntimmer spett[1] naken. Och
som han förstod, vad det var för en, kastade han
yxan över hennes huvud.
Då skrattade bergjätten i berget och sade:
— Vill du bli måg åt mig?
— Ja, svarade gossen.
Därpå blev hon intagen i berget, men kom strax ut och
var då klädd som den grannaste prinsessa.
— Där har du henne, sade jätten. Lär henne nu att
läsa! Och när du gör bröllop, så skall jag komma till dig.
Hon var läraktig och lärde sig snart, vad som behövdes.
Sedan gjorde gossen bröllop.
När de då satt till middagsbordet, kom jätten och lyftade
av halva taket på stugan och höste[2] ner två säckar, en med
guld- och en med silverpenningar uti, och sade därvid:
— Här giver jag dig till brudgåva. Så mycket vill jag
giva dig varje år, så länge jag lever.
— Den karlen hade inte ont om styvrarna, tyckte
mjölnaren. Men innan jag får se någon jätte eller troll, innan
tror jag inte på dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
