- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Tredje delen - Historiegubbar på Dal /
18

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Backman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Backman tystnade. Hans stora, drömmande ögon summo
i tårar.

Ack, att jag varit rik! — Men hjälpa honom ur hans
timliga betryck, det mäktade jag ej, och andlig hjälp
behövde ej han. Under de tio somrar jag vandrat omkring
i bygderna, har jag ofta, ofta fått göra bekantskap med
fattigdom och nöd, men sällan fann jag hos en fattig så
ringa bitterhet mot lyckligare lottade, en sådan
undergivenhet under Guds vilja och lit till hans försyn som hos
denne ofärdige backstusittare.

Mor Stina kom nu inklivande med ett stort fång torra
kvistar.

— Hå, för en sådan hund, herren har! tyckte hon.
Hade min hund ställt till någon förargelse?

— Hå, inte har han ställt till någon förargelse, sade
Stina och var så mild i synen. Han har allt gjort oss en
sådan tjänst så — han har bitit ihjäl minst ett halvt tjog
skogsråttor här ute i tuvorna. Och de råttorna har då
varit så stygga, för har vi haft ett kok potäter här ute i
förstun, så har då råttorna varit karl till att skära sönder
dem på en natt. Å, de har gjort oss en sådan skada så.

— Ja, det är stygga djur, det är de värste fiender, vi
har, instämde Anders Backman. Vi hade allt en katt här,
men när han satt och såg på mig och var hungrig, så
orkade jag inte se på honom. När en inte orkar att föda
en katt, så är det bättre att ingen ha.

*



Skymningen hade inträtt. Jag började vänta på, att Lars
skulle återkomma och visa mig till mitt nattkvarter.
Slutligen kom han, men tämligen nedslagen. Han hade gått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:41:24 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bondeson/3/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free