- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Tredje delen - Historiegubbar på Dal /
31

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan i jordkulan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blev fullt undangömd för världen och för ljuset och för
alltsammans.

När då sju år var till ända, då dog den ena pigan efter
den andra, tills de var döda alla sju. Och inte hade hon
något mera varken mat eller ljus eller ved.

Så började hon att grava i taket på kulan och hon
grävde, så att naglarna blev utslitna. Emellertid så fick
hon ett litet hål så pass, att hon kunde sticka ut den lilla
hunden. Och då hjälpte han till att grava ovanpå taket,
så att hon själv kom upp. Men då kände hon sig inte igen
eller visste vägen till något folk, utan hon gav sig till att
vandra hela dagen.

Så kom där en stor björn, som led av hunger, och han
sade till henne; om han får den lilla hunden, sade han,
så skulle hon få rida på honom och han skulle föra henne
till folk.

Fast hon ogärna ville avvara det lilla djuret, måste hon
dock låta björnen få sin vilje fram för att få komma till
folk. Och björnen slök hunden i ett enda tag. Varefter hon
fick sätta sig upp på hans rygg, och han lunkade med
henne bort i närheten av en kolare, som gick och kolade
på sin mila. Och då bad han henne stiga av och sade, att
han inte tordes gå fram till kolaren, utan nu fick hon gå
till honom själv.

Då gick hon fram till kolaren och bad om litet mat, som
han med gav henne med villkor, att hon skulle hjälpa honom
att släcka kol.

Sedan följde han henne till en kungsgård i närheten,
där hon fick bli hönspiga.

Den därvarande konungen skulle, imot sin vilje, bliva
vigd vid ett fruntimmer, som var fruktsam, honom
ovetande. Som hon nu skulle föda samma dag, som de skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:41:24 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bondeson/3/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free