- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Tredje delen - Historiegubbar på Dal /
66

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakob Glader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mor Glader hade redan satt fram kaffetyget på bordet.

— Jag skall säga, att jag är så rik, att jag har två
sockerkar, ett sjangtilt av glas och ett sämre av trä; tyckte
Jakob, i det han slog sig ned på soffan framför bordet.
När mina gelikar kommer, så tycker jag, det dåliga kan
vara gott nog, men när sjangtilt folk kommer, så skall
det sjangtila fram. — Nå mor, nu har du fella kokt av
det goda slaget, så som du har lärt här på orten? Ser
herren, hon tar en kaffeböna och bränner och så binder
hon en tråd om henne och hänger henne i tuten på
kokaren och så slår hon på till sju koppar, så får kaffet rinna
över bönan — och det blir bra kaffe.

— Å, du pratar, som du hade tänderna i taskan[1] och
tungan i näven och ginge och slängde med, tyckte mor
Glader.

— Såså! sade Jakob Glader och skrattade. Bönderna,
de är så snåla, så det är inte alltid, som de tar en enda
böna, de kokar kaffe på potatisbitar och råg och
brödskorpor. — Vi har alltid rena bönor.

— Ja, jag vill ha riktigt bönekaffe, om jag skall ha något.
Gott kaffe är det bästa, jag får, tyckte mor Glader, i det
hon slog i våra koppar.

— Jaha, sade Jakob Glader, men det har inte alltid låtit
på det viset, må herren tro.

— Nej, sade mor Stina. I början vi var gifta, kom
Jakob hem var lördagskväll med kaffe. Det tyckte jag inte
om, för på den tiden likade jag inte kaffe. Jag orkade
äta bra och jag ville, att han skulle haft hem litet garn
i stället till kläder åt oss och ungarna. Men garn, det hade
han aldrig. Så en gång tänkte jag göra slut på det där
och så tog jag kaffestruten och slängde den i golvet, så


[1] taskan, fickan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:41:24 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bondeson/3/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free