- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Tredje delen - Historiegubbar på Dal /
77

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakob Glader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Nu skall herren tro, att vi har nöjsamt inne i stugan.

— Är sonen kommen?

— Hå nej, jag säger ingenting. Herren skall själv få
se och höra, tyckte Jakob och förde mig in i stugan.

Jag märkte ingenting särskilt nöjsamt. Allt var sig likt.
Mor Stina stod där helt lugn vid spisen och sysslade med
kaffekokaren.

— Nåå? tyckte Jakob.

— Neej! sade jag.

— Se på klockan då och hör!

Ja, verkligen! — Visarna pekade inte längre på halv
ett, och hon pickade på allt, vad tygen tålde.

— Jag är så glad, för klockan har börjat gå igen, sade
Jakob. Vi har inte haft råd att låta laga henne på en lång
tid. — Ja, jag var allt så ful, så jag tog klockan med mig
till urmakaren här borta, när jag skulle gå till Mellerud.
Då ville han gärna ha hem ett halvstop brännevin med till
helgen, men han hade inga pengar. Varpå att jag lovade
att låna honom ett halvstop, om han ville göra klockan i
ordning, till jag kom igen, och det lovade han. Och den
gången höll han rejält vad han lovade. Men hade det inte
varit för det brännevinet, så hade han nog låtit oss vänta
på vår klocka i en månad och kan ske i två. — Herren
blir väl inte ond, för jag lånte bort av hans pengar, men
jag kunde inte låta bli.

Jag kunde inte annat än hjärtligt skratta åt Jakobs
finurliga politik. Den borde användas mer. Jag frågade honom
därför, om han kunde skaffa ett torkat fårlår hos någon
av bondgummorna i byn.

Jakob Glader såg fundersam ut. Och nog tålde detta
att fundera på alltid, för inte lockar vem som helst en bit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:41:24 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bondeson/3/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free