- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Tredje delen - Historiegubbar på Dal /
167

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Glader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Ja, sade hon.

— Ser frun någon här, som liknar sin man?

— Ja, sade hon, den där! — pekande med fingret. Den
är honom fullkomligt lik.

— Ganska riktigt, sade frimuraremästaren. Men nu
varnar jag frun för sista gången att nedlägga sina påståenden.

Hon ropade överljutt, att hon det icke kunde, utan att
vara försäkrad, att hennes man sluppit ifrån den saken.

Då gick frimuraremästaren fram till en vägg, tog där
en silverkniv, med egg på båda sidor, liknande udden av
en klinga, och körde den i bildens bröst, så att han blev
sittande kvar i bilden.

— Seså, sade frimuraremästaren, nu har han avsked.
Men frun får själv finna, vad hon har gjort.

Hon återvände glad och förnöjd och kom hem för att
åter kasta sig med glädje i sin mans armar. Men samma
stunden, som frimuraremästaren där uppe körde kniven
i bröstbilden, stupade herremannen därhemma, utan att
kunna säga ett endaste ord.

Nu kan man väl begripa, vad frun blev förskräckt, när
hon fick höra och se, huru det stod till — och kunde intill
sista dagarna av sin levnad aldrig nog beklaga sin dårskap.

Detta är inte något struntprat, utan verkeligen något,
som står. Det är allt besynnerligt.

Men så har de haft en hop dumma historier, som jag inte
tror på. Det var en allmän både tanke och saga, att de
skulle locka människor i sitt våld och slakta dem och salta
in köttet och sända till turken och andra okristna
människor, där de skulle få ganska väl betalt; för de skulle
mena, att om de spisade av kristen mans kött, så skulle
de få saligheten, därigenom. Och det var det, frimureriet
skulle gå ut på, att de skulle få penningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/3/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free