Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Glader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Är det nu färdigt?
Men i räddhågan samlade de sig något ändå, lade på
locket och packade sig genast ut och mötte sin moder i
förstugan:
— Aldrig kan I tro, vad bedrövlig syn vi sett.
— Hur då? sade modern.
Flickorna omtalade händelsen. Men detta var i tysthet
begrips. — Karlarna eller bangditerna, för det var det, satt
inne och språkade med gubben.
Men hustrun sade till dottern:
— Håll för all del tyst!
Den främmande flickan gick hem till sitt. Och gumman
gjorde något tecken till sin man att gå ut. Gubben gick ut
till hustrun, som omtalade, vad som var hänt med
flickorna. Då begrep gubben ganska väl, att det var bangditer
och skälmar, som ämnade råna och bortröva hans
egendom, för han hade mycket penningar inne — han hade
fått in en förmyndaresumma, och det hade sprackats[1] hela
bygden ikring.
Emellertid går åter gubben in i stugan till karlarna,
skänkte dem en sup ur buteljen, men gick snart åter ut
och fick med några ord tala vid drängen, som genast
satte en häst för en släda bakom ladugården, där stallet
var beläget, och körde med all makt till länsmannen.
Gubben gick åter in och som gubben icke annat torde, fick
buteljen ofta göra sin klunk för att uppehålla tiden.
Men männerna tittade på varandra — att icke drängen
höll sig inne! — frågade så nästan med högljudd stämma:
— Var har far drängen? Kan han inte vara inne och
roa sig med oss och få en sup av far så väl som vi?
— Jo, för all del, svarade bonden. Han har fått och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
