- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Tredje delen - Historiegubbar på Dal /
207

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Glader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att jag aldrig såg henne upplyftad ifrån den stunden, till
dess jag for.

Och hon sade åt mig:

— När du nu kommer till Nyborg, du Svenske-Johannes,
och dina kamrater går på fartyget, gå då undan, till
fartyget är ur hamnen, kom du sedan hit! Om det skulle bli
någon efterspaning, så skall jag frälsa dig, om det vore
ifrån själve fanden.

Men jag tänkte mera på den ed, jag svurit vår konung
och fädernesland, än på både Fyen och fästemön — och
så gick kan ske mina tankar till en flicka, som bodde hos
rotemannens i Ed och rådde sig själv.

Ifrån Kaslunda tågade vi av till ett stycke ifrån Nyborg,
på durkmarsch förstås. När vi kom dit, blev vi alla
inkvarterade i byarna däromkring och låg där i nära fjorton
dagar, innan de fartyg blev färdiga, som skulle föra oss
över Kattegatt åter till Göteborg.

När tiden kom, for vi och efter en svår storm kom vi
till Göteborg. Och sedan fortsattes resan hem.

Om Mikaeli dag kom jag hem, sent på natten. Då var
jag ett stycke ifrån mitt hem, men hade just ingen längtan
att tråka längre. Det hade regnat med dagen så för
faseligt, att vi på de mesta ställen, där det var sankt, måste
sätta geväret ner i vattenflogarna[1] för att stödja oss.

Jag tog in hos rotemästaren. Där hade jag även den
flickan, som jag talat om förut, och jag tror nästan, att
jag aldrig kommit hem, om jag inte haft tankarna till Maja
Stina. Där tjänade även den hustrun, jag nu har, som piga.
Hon kom och låsade upp dörren, och jag steg in.

Mor Elin, hon sprang genast efter en ren och torr
skjorta. Och när jag avtagit de våta kläderna från hand


[1] vattenflogarna, vattenpölarna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:41:24 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bondeson/3/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free