Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Glader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till fot, blev jag trakterad med mat och dricka. Och sedan
var att förfoga sig till vila.
Det dröjde länge om morgonen, innan jag gick upp, ty
jag var trött. Och de kom ifrån alla stugor och skulle hälsa
mig välkommen. Emellertid var husbonden där i huset
Hans Andersson ute och skulle skaffa brännevin, men det
blev inte något att få.
Vid middagstiden gick jag hem, och då jag hemkom,
hälsades jag utav bonden vara välkommen. Men snart fann
jag, att den lilla stackars flickan, som var i bondens våld,
var nästan halvnaken. Jag hade efter min hustru något av
vart, både ull och lin samt annat sådant, som kunde få
duga till kläder. Vid bortresan lämnade jag det åt
brukaredottern, och hon skulle laga, så att min lilla flicka blev
försedd. Hon hade av detsamma gjort kläder åt både sig
och sin sjuka moder. Flickan hade likväl fått en usel
smock[1], så hon knappt kunde gå.
Dagen därefter kom de tvenne barnen, som jag hade
hos Olle på Långamaden, för att hälsa på mig. De var
fullkomligt utmagrade, både flickan och gossungen, att de
såg ut bättre till spöken än till barn.
Nu tänkte jag:
— De skall inte längre vara uti de uslingarnas våld. Jag
skall göra allt, vad jag kan, hellre än se mina barn i
sådant elände.
Därmed lämnade jag dem aldrig tillbaka, utan de fick
vara hemma. De hade icke allenast svultit, utan även blivit
hårt behandlade utav gumman.
Jag fick inte mindre än fyra brev ifrån Fyen, De tre
besvarade jag — men jag kunde inte lämna mina barn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
