- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Tredje delen - Historiegubbar på Dal /
295

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askefisen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gossen mottog flaskan med nöjsamhet och uppträdde
sedan till konungen, som mottog gossen med ganska gott
välbehag.

— Hur kan detta vara möjligt, sade konungen, att blott
på trenne timmar kunna skaffa detta berörda vatten?

— Här är beviset, sade gossen, att jag varit där och
även betalt vattnet.

— Du är mig en junker, du, sade konungen, icke så
dålig, som jag tänkte. Men likafullt har jag lust att sätta
dig på flera prov, innan du kan få, vad jag utlovat. Även
måtte du vara en tämlig bra man till att förtära sovel.
Kan du i denna natt vila i min köttbod samt uppspisa så
mycket, som där finnes?

— Det skall vara en bagatell, svarade pojken.

— Ha, ha! skrattade konungen, det tör väl tåla.

Nu sade gossen:

— Efter jag skall dit, så vill jag be hans majestät, att
han tillåter en av min betjäning följa med.

— Ja, gärna, svarade konungen.

Gossen återgick till skeppet till honom, som gnugade på
det avskavna benet.

— Om inte det nu är för illa, sade gossen, så skall du
nu få äta dig mätt.

Kvällen kom, och natten skulle tillbragtas i köttboden.
Konungen själv igenläste boden och beseglade dörren med
sitt eget sigill. Och spisningen begynte. Om morgonen var
det så slut i köttboden på allt kött, fläsk och annan
sovelvara, att mannen gnugade på det sista benet igen.

Vid solens tippgång eller litet därefter kom konungen
själv och öppnade dörren. Och då fanns inte så mycket,
som kungliga kocken kunde inhämta till frukost.

— Detta var skam till människor, sade kungen. Var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/3/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free