Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askefisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan I få rum med så mycket i eder buk? Och den synes
icke stor ännu! Men du måtte vara en stor konstnär, sade
konungen. — Nu, sade konungen, har du genomgått detta,
och det synes mig till stor skada. Men kan du nu nästa
natt utdricka allt det vin och brännevin, som finnes i
kungliga källaren, så måtte du väl få ett gott rus, tänker jag.
— Ja, svarade gossen, jag är något mörkrädd, därutav
vill jag icke vara ensam.
— Tag med dig så många, du vill, sade konungen, nog
måtte det ty[1] till.
Gossen gick nu åter åt skeppet till den, som sög på
tunnetappen och sade:
— Är du en stark vindrinkare, så skall du nu bliva
mättad. Vi skall i denna natt utdricka allt det vin och öl,
av vad namn det vara må, som finnes i kungliga källaren.
Mannen blev glad häröver. Och kvällen nalkades, och
gossen tillika med drinkaren blev förd i källaren. Efter
vanligt stängde konungen själv dörren och beseglade den
för att vara säker, att ingenting kunde bliva bortfört.
När tid var om morgonen därpå, kom konungen och
tänkte:
— Nu är de väl längesedan döda.
Men när han inkom genom dörren, stod den mannen,
som var med gossen, och sög på det sista fatet ur en
tunntapp.
— Vad fan, sade konungen, är det möjligt, att det kan
vara slut! Nu är således ingenting kvar att hämta till
bordet för spisningen. Men säg mig, sade konungen till
gossen, huru detta kan ha tillgått?
— Det ser hans majestät, svarade gossen. Vi har druckit
ut alltsammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
