- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Tredje delen - Historiegubbar på Dal /
316

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Päck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Du hittade på en råd, som jag icke förstod. — Hör
du, far, får jag taga lyktan?

— Ja, för all del, sade gubben. Tag den, så kommer du
fortare. Men skynda dig, jag är ganska hungrig!

Käringen lydde, tände lyktan, tog sin stora bytta, som
var som en liten vattenså, går genast till källan, faller
på knän, ty vattnet var något djupt nere, börjar upphösa
vatten med ett annat ämbar.

Under detta låg Päck förgömd, men smög nu fram, så
tyst han kunde, fattade lyktan, släckte ljuset och ilade utav.
Ett tu tre var han genast i pråmen och började ro.

Käringen blev bedrövad, började att något grömt vråla
för mörkers skull, så att gubben där inne fick höra henne
— gick så ut för att se, vad som var på färde, och fick
se något, som rörde sig i sjön, men tämmeligt långt ut
från landet.

— Är det du, Päck?

— Ja, svarade Päck.

— Din skälm, du har nu väl åter tagit min lykta?

— Ja, svarade Päck.

— Jaså, svarade trollgubben.

Päck kom till konungen, bärande denna sköna lykta,
som var utmärkt vacker. Och då ljus eller lampa blev satt
däruti, delade hon så sköna strålar ifrån sig åt alla håll,
att det var omöjligt för någon att begripa. Konungen
undersökte lyktan och blev så glad över lyktans utseende
som även dess sköna lyse, att han klappade Päck på axeln
med ena handen och sade:

— Du är platt icke så dålig, som man säger om dig.
Jag skall komma dig ihåg.

En tid förlopp därefter, då åter bröderna ljög för
konungen och sade:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 01:41:24 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bondeson/3/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free