Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Päck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Päck låttes, som om han icke velat ingå på detta.
Gubben sade till Päck:
— Svara mig genast, annars hittar jag på annan råd åt
dig, din lymmel!
Då blev Päck tvungen och sade:
— Det värsta, I kan göra mig, är att tvinga mig till
att äta för mycken gröt.
— Vad mycket kan du förtära, som blir ditt värsta?
sade jätten.
— Jo, tvenne kappar, svarade Päck, då är det högst
odrägligt.
— Genast på med grytan, mor! sade gubben. Koka,
eftersom han har bekänt vara sitt värsta straff, tvenne
kappar gröt!
Gumman var tvungen att lyda, påsatte grytan och
kokade gröten.
När nu den var något avsvalad, blev den framsatt. Och
gubben med ett högt ljud bad honom äta.
— Om du nu icke förtär alltsammans, så skall jag slå
dig i stycker.
Päck började äta, men höste alltjämt i den öppnade
skinngeten. När nu gröten var slut, framtog han dolt sin
skarpa kniv, började efter flickans ord nedvid påsens
botten, ristade honom uppåt nästan till ända, kastade sig på
golvet och vrålade, det mesta han förmådde, men tystnade
snart därefter, gjorde några sparkningar med fötterna,
uträckte armarna, rörde på huvudet, men sen låg han stilla.
— Jo, stäl[1] nu mina varor ifrån mig, du satans byting!
sade gubben. Nu är det slut. Men hur skall man bära sig
åt? Han är ju så glödande varm, att ingen kan göra
någonting med honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
