Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Överstefältmarsjalken
- Prinsen å gossen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då sa frua:
— Nu ha du jort dommen åt dä sjol.
Å de tok å tjorde ijol henner i e spiketönna. Å
harrekarn, som hadde narra sä te stan ijönom bedrägeri, så
fekk han lämna alltihopa te dän andre å fekk resa sin väg,
blott å bar. Å de fekk imotta hele stan, som han va.
PRINSEN Å GOSSEN.
Dä va en gång en prins å en gosse, som ga sä ut å jaga.
Når de kom på vägen, så sa gossen te prinsen:
— Nu når ve far förbi där, som prinsässa bor, som
han ha fria te å gove[1] korjen, se kommer ho ut mä ett
glas forjeft å vell je has majestät. Män då ska han ente
drekka ur dä, uta halla’t[2] bakom sä på lännera på hästen.
Å når de då kom dit, så kom ho ut imot en mä ett
glas å bjudde’n. Då jorde han, som gossen hadde lärt en
å halla dä bakom sä å på hästens länner.
Når han hadde re ett lite stökke, så fell[3] hästen ikoll
å va dö. Å når de såg etter, så hadde forjeftet frätt ett
stort hol på länna. Män de fortsatte mä jagenga likeväl.
Så sköt prinsen en hare å dän tok en å hell å lette
blon drypa i snön å stog å titta på dä.
Då sa gossen:
— Nu vet ja, va has majestät tängker.
Då sa han:
— Dä vet du ente.
[1] gove, givit.
[2] halla’t, hälla det.
[3] fell, föll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:41 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bondeson/3/0364.html
