- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjärde delen - I Glimminge och Kröplinge M.V.K. /
32

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - För många

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så grundade han skarpt över, vad han skulle kalla denne
pojken. Han slet mest ut almanackan, allt under det han
bläddrade och letade efter riktigt passeliga namn.

Så ställde han då till ett kristningagille, som tålde att
talas om. Hele byn var bjuden, fast inte hälften av folket
kunde få rum i husen där. Men de, som måtte bli utanför
behövde la inte jämra sig för det, för där var en bra
solskenstid strax utom gården till att sitta i, och skräddaren
hade köpt hem ett halvankare brännevin till kalaset, så inte
hade de trång till att torka heller, hur duktigt solen än
blakade på.

Själva mor i Trulsagård höll fram pojken. Och han var
då så kry, så han skrek under hela kristningen och det, så
det ända brakade i den granne kristningastassen.

— Vad hette barnet? frågade de, som stodo utanför och
inte kunde samla, vad prästen sade.

— Hieronymus Peregrinus Anatolius, ropte skräddaren
med hög röst, så att alla skulle höra det.

Han var ända stor i själen, skräddaren, för han hade
kunnat leta upp tre sådana namn. I hela socknen fanns då
inte en bondunge, ja, inte någon annan heller, som var karl
till att visa fram maken till ett enda av dem.

— Tvi den oleke! Det låtte ju ända som öknamn och
skällsord, alltihop, spottade Nils i Smedsgård.

— Vad har pågauslingen kunnat gjort för ont, efter
han skulle ha tre namn att dras med, och så leda! tyckte
Per i Radlängan.

Men då ställde skräddaren sig på tå och satte upp
huvudet, så högt han kunde, och så sade han:

— De namnen duga jagu både länge och väl, för de stå
i almanackan allihop, så I veten det, gubbar. Och tre namn
ska pojken ha, för ifall han skulle happa till att bli det enda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/4/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free