- On this page / på denna sida
- För många
- On this page / på denna sida
- För många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och så grubblade han var stund över, vad det skulle bli av
dem. Att göra dem till skräddare alla åtta — bevare oss väl!
En skräddare i var stuga! Då finge de la sy åt varandra!
Nu knotade han och klagade för vem han träffte över den
tunga börda, som vår herre hade lagt på honom. Hur
många rika knasar fanns det inte, som kunde ha råd till
att föda upp en hel kycklingakull med ungar, men som
ändå inte hade en enda. Han, kräket, som ingenting hade
annat än sina fattiga, utslitna nypor, han hade fått kullen.
Inte var det rättvist delat. De två äldsta pojkarna hade
han haft mer än nog av, de andra sex, dem kunde vår
herre gärna få ta igen. Det var syndigt sagt, det visste
han, men han kunde nägu inte säga bättre. Han hade ju
knappt råd till att bestå sig en fattig tobaksbuss i vardagslag
och ett halvstop brännevin till högtiderna allt för de många
pojkarnas skull.
Men den yngste, Raoul eller lille Rulle, som de kallade
honom, när det inte var så noga, han hade ingenting mer
gemensamt med sin manhaftige och yverborne namne än
bara namnet. Han var så klen, den lille Rullen. Och innan
han blev årsgammal, så lyckte han igen sina små ögon för
alltid och på näste söndag så blev han myllad ner i ett hörn
borta på kyrkegården.
Liklagsfolket, som hade hört skräddaren svärja och
knota alla dessa åren, trodde la nu att han skulle räta på
ryggen och prisa vår herre, för det han äntligen blivit av
med en av de välsignade pojkarna. Men skräddaren gick
där sà allvarsam så, han svarade knappt ett ord, när någon
talte till honom.
Om kvällen så kom Nils i Smedsgård och skulle gå över
kyrkogården. Då stod skräddaren där borta i hörnet vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
