- On this page / på denna sida
- Om Hieronymus Peregrinus Anatolius' stora lycka
- On this page / på denna sida
- Om Hieronymus Peregrinus Anatolius' stora lycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liden! tyckte skräddaren, som under hela tiden haft ett
öga utåt vägen, där Gustaf, Herbert och Robert brände
trille. Har du kaffet färdigt, Johanna?
— Ja, kitteln har stått på både länge och väl, men jag
vill inte lägga på kaffet, innan vi få se dem, för eljes blir
kaffet inte så gott, som jag vill ha det, tyckte Johanna,
där hon stod vid fönstret och spejade efter de väntade
gästerna. — Nej, de komma inte. Pojkarna ha allt fått tag
i trillan igen, sade hon efter en liten stund.
— Ja, sade skräddaren och rätade på sig ett tag, det
var justament i Göteborg, som lyckan skulle ta honom
riktigt i famnen. För när han kom dit, så fick han kondesjon
hos en riktig herrskapsskräddare, som hette Cesar. Och
den var så skröpeligt rik, så. Och pojken hade inte varit
där i två år, innan Cesar satte honom till förste man på
verkstan, och ingenting kunde varken göras eller beställas,
utan att Per skulle vara med om det. Och Per blev Cesars
högra hand, för se, Cesar drack allt lite väl mycket. Han
var med i en mängd drickeslag där. Och i Göteborg är det
inte ont om det starka, så mycket såg jag då den lilla tiden
jag var där i somras. Vill en ha sig en rejäl blyhatt, så gu
finns där att köpa. Det är, som där står i visan:
"Tacka vill jag i Göteborg,
för där finns krogar vid varje torg.
Där kan man glömma all världens sorg,
och träder genast in på krogen."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
