- On this page / på denna sida
- Tratta-Lars
- On this page / på denna sida
- Tratta-Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men Lars gjorde la med det, som han ville ändå. Han
gick upp en söndag och ackorderade sig till gamle
Träsko-Jönsa stuga där strax ovanför Sjönevad och skulle ge tre
och tretti riksdaler och sexton skilling, det var hela
tvåhundra daler, för na. Och sen var det inte värt, att Lina
gjorde några invändningar längre. Det hör kvinnan till att
följa sin herre och man! Men nog tänkte hon alltid att
passa sin herre.
Så skulle de dra till huset, vad de kunde. Tratta-Lars
hade la knappt mer lösörebo än sitt pärsejärn, sin alnakäpp,
sitt synålsbrev och sin syring. Men Lina hade skrapat ihop
en hel mängd smått och gott under de femton åren, hon hade
tjänt hos prostens. Hon hade fått spinna och väva, så att
hon hade både lakanslärft och dynevar. En hel kista hade
hon full med kläder. Och så hade hon pengar till både
kaffekittel och kopparspann och gryta och pannejärn och
lerkärl, så att det var inga bekymmer för sådant. Litet
möbler var hon också "karl" till att skaffa, både säng och
vagga och bord och stolar och skänk.
Ja, så stod bröllopet den ene månadsdagen — till den
andre fingo de tänka på barsöl. Det kom allt likasom litet
hastigt på, detta sista, men det har la hänt finare folk än
Tratta-Lars och Prosta-Lina, för det hände själve
kyrkevärdens sammadant — så är det inte justament kristeligt,
så är det åtminstone brukeligt.
Bröllopet gjorde de inte stort väsen av. Snickare-Johan,
Linas bror, och hans kvinna, Anna Johanna, följde dem
till prästagården, där de blevo vigda. Så fingo dessa
främmande en måltid mat hos skräddarens, och därmed var det
högtideliga slut.
Men se, barsölet, det skulle bli efter ordning, det. Ja,
jädan anfäkta! Tratta-Lars hade då gett sig den oleke på,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
