- On this page / på denna sida
- Tratta-Lars
- On this page / på denna sida
- Tratta-Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle ställa till för dem, så hade hon la inte hjärta till att
yppa någon misstro till honom, utan hon pysslade om sin
Lars så grant och lät honom gå. Hon sade bara:
— Nu skyndar du dig la hem igen, så jag hinner att
bränna kaffet och hacka sockret i kväll.
Och det, tyckte Lars, var solklart.
Men det blev bare kvällen, och ingen Lars hördes av
därhemma i stugan. Det blev natt, Lina låg vaken och
väntade. Klockan slog tolv, ett, tu ; men ingen Lars kom. —
Så gick natten, det blev morgon. Lina var hjärtängslig.
Tänk, om det hade hänt Lars någon olycka där framme
eller på vägen! Om hon bara hade haft någon människa
att skicka fram till gästgivaregården — men det var lika
långt till närmsta folk som till krogen. Den lille kunde hon
inte gärna lämna ensam. Och så skämdes hon ögonen ur
sig för att behöva gå dit fram och hämta Lars, till visse
nu innan barnet var döpt och innan hon själv hade gått i
kyrke. Iiih, vad detta härna var kedsamt och så harmeligt!
Hon flyttade vaggan till fönstret och så satt hon där med
ögonen jämt åt sjönevadshållet. Men ingen Lars syntes till.
Så slog klockan åtta. Då reste Lina sig. Nu kunde hon
inte bärga sig längre. Tänk, om Store Bondes och hin
främmaden kom, innan Lars töjde sig hem med det, de skulle
ha att fägna med, vad skulle de då säga, som ville göra
skräddarens en sådan heder, som att föra deras barn till
kristning! Nej, nu fick det gå, hur det ville där framme på
krogen, nu var hon rent tvungen till att springa dit fram
och hämta sin Lars.
Hon lade den lille i sängen, för han skulle ligga säkrare.
Så slängde hon en schal över sig och skynte sig, det fortaste
hon orkte, fram till Sjönevad.
Där inne vid bordet i den lilla krogstugan sutto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
