- On this page / på denna sida
- Tratta-Lars
- On this page / på denna sida
- Tratta-Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brännevin. Det är din skull, att Lars inte har kommit hem
till kvinna och barn. Gjorde jag rätt, så skulle jag lyfta
dig ett tag, din knallareusling!
Hon tog ett steg fram imot honom. — Sven Brännevin
sköt sin stol tillbaka och teg snällt. Lina såg ut att orka
med, vad hon lovade.
Tratta-Lars skämdes, så han kunde inte se upp en gång.
En kan la veta — bli hämtad på detta viset på krogen och
så till av en kvinna, som inte en gång var tagen i kyrke.
— Nu följer du genast med hem, Lars! tyckte Lina.
Främmaden kan komma vilken stund som helst. — Var har
du det, du har köpt?
Lars svarade inte ett ord.
— Nänä, du har la supit upp och spelat bort pengarna,
ditt kräk!
— Han har la själv tjänt sina pengar? Eller har du tjänt
dem kanske? tyckte Sven Brännevin, som nu kommit i
säkerhet bakom bordet.
Lina gat inte svara knallen. Men hon gav honom ett par
ögon, så han ville visst inte fråga mer för den gången.
— Kom nu! sade hon till Lars och ryckte i honom ett
tag. — Vi få la försöka att få borga det viktigaste, vi
behöva, av gästgivaremor.
Så gick hon ut i köket till gästgiverskan. Och borga fick
hon, vad hon ville, det var inte frågen om det. Prosta-Lina
var nog betrodd.
Men Lars han satt, där han satt.
— Upp nu, Lars! Nu gå vi! tyckte hon sen, när hon
kom in igen i stugan. Skynda dig nu, säger jag! ropte hon
och gick fram och ruskade i honom.
— Jag orkar inte, sade Lars till slut. Och nog såg han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
