- On this page / på denna sida
- Anna Katrina, hon vann
- On this page / på denna sida
- Anna Katrina, hon vann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håret stod så purrigt och vitt som den värste enebuske.
Ögon hade han som en getabock, så stora och stela sutto de
i skallen på honom. Näsan pekade rätt ut som en
gammaldags läst. Och munnen sen, den var så vid som ett ugnshål
i en torparemur och viste två vita stenbråtar, när de tjocka
läpparna drogo sig bort imot öronen till ett smil. Han var
nu vid lag fyrtio år och i sin bästa kraft. Och Kristian hette
han, och Klabba-Kristian kallte många honom för
klabbarna, kan veta, som han hade till att hjälpa sig fram med.
Men folk satte gärna en riktig liten klick framför namnet.
På det viset, så blev det ibland Pölse-Kristian, ibland
Ägga-Kristian, än Äppla-Kristian och än Kluta-Kristian; för se,
hade han stacketa ben, så hade han dess längre fingrar.
Pölse-Kristian hette han, för han hade en gång kravlat sig
upp i fyren på Lyngen, när han var där och sydde, och
tagit en pölsa i grytan; det hade la ingen fått veta, om han
inte hade varit dummer och stoppat henne i barmen, så
varm hon var, och när nu folket kom in i det samma, så var
han tvungen till att dra fram pölsan igen, för hon brändes,
kan veta, och därmed var det namnet färdigt.
Ägga-Kristian kallte de honom, för han hade klängt sig upp på rännet
i Bartelsgärde och druckit ur ett helt äggabo.
Äppla-Kristian, det fick han heta, för han tog och åt upp minst en
halv kappe juläpplen, som Svenborg på Stommen hade lagt
i bosset vid sina sängafötter, för de skulle mogna sig. Men
Kluta-Kristian, det namnet var osparast; så tyckte de, han
kunde heta, var han var och sydde — I förstån la god
mening.
Men Kristian var en makalös skräddare och därtill så
var han den ende i socknen. Han var karl till att sätta sväng
på både tröjor och byxor och livstycken och på kjortlar
med, så han var, antingen de skulle vara av vallmar eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
