- On this page / på denna sida
- Rackare-nils.
- On this page / på denna sida
- Rackare-nils.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att klå ihop till en skäppa säd till dem därhemma. Fast det
går, min liv, ingen nöd på dem! Titta på Johanna
Petternilla! Hon har då mer fläsk på revbenen än själva
Fläbbamoren i Boarp, så mäktiga och rika de än ä där. Och mina
ungar skämmas inte för sig heller. Men det är den onde,
att de ska göra sådana lagar, så en fattig f-n inte ska kunna
betala sin nästa, som rätt är. Hum!
Ja! — men så nu i slutet på helgdagarna, så har det då,
min liv, inte varit Torkelstorp därhemma, det kunnen I
tro, sade han efter en stund och drog på smilebandet igen.
— Nej, I han ju haft krämarna hos er. Det har ju varit
begravning efter gamle Holger, sade Neta Karolina.
— Ja, pina dö, för det det har. Det har varit både
bröllop och begravning och det, så gillesoset har stått högt över
skorstenen. Men bröllopet han I la inte sport till, för det
gick hurtigt och lustigt. Det gick annat behändigt till att få
ihop de fästefolken, än vad vi ä vansna vid. Haha! och ett
sådant gille sen! Jag får la aldrig sådana juladar mer i mitt
liv. De kommo på trettondeafton och så slaktade de en gris.
Och vi åto upp halve grisen den ene dan och halve den
andre. Och dricka som topaksspott. Och ett halvankare
brännevin hade de med sig. Det blev, min själ, kalas!
Nu var jordpärefatet rensat utom på ett par små
maskstungna och solgröna päror, som ingen trodde sig ihåll
med. Och lille Nils Petter hade dragit mosatallriken till sig
och var som bäst i farten med att slicka den ren. De andra
ungarna bara gapade på morbror Nils. De hade la sväljt
både jordpäror och sillben halvtuggade, så upp i det voro
de med att lyssna efter, vad han hade att tala om. Neta
Karolina strök päreskinnshögarna av bordet och i fatet och
ställde det så borta i spisvrån, där Väkter fick rannsaka i
lämningarna, bäst han gitte. Sen satte hon fram en liten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
